Hej!
Och tack för ditt bidrag!
Som jag skrivit så, så många gånger de senaste dygnen. Eller
Hej!
Hur ska vi göra med bilderna?
Som jag också skrivit så, så många versioner av.
Eller bara en lista.
Över allt jag inte har gjort än.
Allt jag ska göra.
Över sådant jag inte kan rå för, men som kommer i min väg ändå.
Jag har listor över böcker och artiklar jag ska läsa, över saker jag ska skriva och sådant jag ska tillverka. Saker jag ska fixa och göra.
Jag gör inget annat än skriver. Ändå skriver jag nästan ingenting på det jag egentligen vill skriva. Nästan ingenting på det jag bryr mig om. För nu har skola och jobb tagit över.
Och jag ska inte ranta här över hur stressad jag är, att jag inte kan ta mig ur det här, hur mycket jag än försöker.
Jag är trött på det. Jag är trött på att skriva.
Och det kommer från en, som lever för att skriva. Från en, vars orden är det viktigaste som finns. Det starkaste vapnet, den största trösten. Men jag orkar inte skriva mer. Inte nu.
Jag hinner inte.
Hej bloggen, och alla där ute.
Ibland får man ett liv med för mycket ord, och saker. Då kanske man måste plocka bort, eller sänka kvalitén. Jag orkar inte göra det än. Jag är trött på orden, men på senare tid känns det mest som att jag är trött på allt.
- ett liten paus i verkligheten -
Det finns en liten hemsida som ger mig ett andrum. Säger åt mig att stanna upp och andas. Den är blå och lugn och skön, och jag tror den hjälper nästan alla människor mot alla sortes icke-mående. Det finns folk som lyssnar på 7 koppar te.
Hej,
nu orkar jag inte leta efter fler ord längre. De kommer tillbaka såsmåningom.
Jag kommer tillbaka snart.
Ta det lugnt. Stanna upp. Andas.
/Dendärtjejen
Kommentera